Jag lever, precis som kalvarna

Heeej! Är det någon som fortfarande läser här? Jag skämdes när jag insåg att det var nästan en månad sedan jag skrev.

Alltså livet går i 190 km/h just nu. Obligatorisk undervisning varje dag, nya kurser, nya djurslag, ny kunskap. Det är lite som att vara ny på jobbet var och varannan vecka. Jag har i alla fall hunnit med att ha ett långt påsklov, väldigt välbehövligt. Har också haft en kurs i grismedicin.

Nu är jag på ambulatoriska kliniken. En ambulerande verksamhet för stordjur, som distriktsveterinärerna helt enkelt. Hur kul som helst! Men jag är stressad. Stressad över att ha missat moment på griskursen som måste tas igen , vilket betyder att jag får missa ambulansdagar för att ta igen grisbesöken, vilket gör att jag hamnar efter med ambulansen. Ambulansen ska tas igen framöver utan att hamna efter och missa moment i framtida kurser. Eh, ja. Jag är stressad. Tips till er som funderar på att läsa till veterinärer. Bli aldrig sjuka… Det blir lite tufft när all undervisning är obligatorisk.

Nog om stressen. Vi har totalt fyra veckor på ambulatoriska kliniken, två i vår och två efter sommaren. Vi ska också gå kvälls och nattjourer. Det blir lite sisådär med nattsömnen de här veckorna för jag har klämt in alla mina jourer under två veckor för att hinna med allt som ska tas igen. Stress igen. För att se det positiva är jag ändå inte så bra på att sova när jag är stressad, så jag hinner plugga en hel del emellan när skolan tillåter.

Vill ni veta något roligare? Min allra första resa med ambulansen gick till en mjölkgård och vi hjälpa en ko att förlösa sina två tvillingkalvar. Alltså det kan ha varit bland det bästa hittills under utbildningen! Både kon och kalvarna mådde bra när vi åkte och jag som är lite blödig av mig blev nästan rörd. Jag har nog valt helt rätt framtida yrke. Ja, det är möjligt att bli rörd två minuter efter att man har haft hela armen inne i kon.

Jag har inte varit på hästkliniken än, vilket gör att jag inte har så mycket erfarenhet av behandlingar av hästar. Men, under jouren i måndags fick vi hjälpa tre kolikhästar. Nyttigt ur utbildningssynpunkt och lyckligt att hästarna mådde bättre när vi åkte. På de här två dagarna har jag också hunnit lära mig att sedera, lokalbedöva och avhorna kalvar, lägga kanyl och ge kalk till en ko, behandla juverinflammation och kvarbliven efterbörd hos tackor och ta blodprov på grisar. Dessutom är det 15 grader och sol om dagarna, underbart att arbeta utomhus då. Vi får göra så mycket, vilket gör att vi lär oss hur mycket som helst. Jag växlar mellan att vara lycklig över mitt yrkesval och att känna mig korkad och dålig. Första gången man gör något är man sällan bra på det, tyvärr är det mesta nytt hela tiden och det blir många misslyckade försök. Helt klart veckor att träna på att hantera motgångar och se allt som lärdomar.

Ett snabbt inlägg från en stressad, men lycklig student. Jag unnade mig en ridtur i kvällsolen förrut. Hjärnan uppskattade det.

Skriver mer snart igen. Hoppas allt är bra med er där hemma. Det var underbart att få träffa några av er under påsklovet 🙂

Annonser

One thought on “Jag lever, precis som kalvarna

  1. Härligt med livstecken från dig! Ännu roligare att läsa nu när det är ”på riktigt”. Känn ingen press att skriva, men vet om att du berör när du skriver. ❤ Häromdagen fick jag prova Sussövningen måla sadeln för att få till galoppen.. Jenny Kaspersson höll sig för skratt, men jag måste verkligen sett ut som en nybörjare när jag försökte fatta galopp genom att måla på sadeln.. Kände mig så klumpig.. MEN SEN, när jag fick till det! Nátthrafn är bäst! ❤

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s