En veckas ledighet och kokunskap

Alltså ni förstår nog inte hur härlig rubriken är i verkligheten! De senaste veckorna har varit intensiva. 4 jourer på nio dagar, 10 dagar i skolan och en tenta på det. Känner mig värd lite ledighet på min inläsningsvecka.

Vad har hänt sedan sist? Hm… Jag har avslutat griskursen och vi skulle väl nästan kunna kalla oss grisveterinärer nu. Kanske inte det jag vill ägna mitt liv åt, men fördelen med vår utbildning är att vi blir väl insatta i produktionsdjurens vardag. Det är intressant och viktigt. Jag började på skolan som en inte-särskilt-insatt-jag-äter-allt, till att vara vegetarian ett bra tag. Nu, med mer kunskap, inblick och eftertanke vet jag vad som hamnar på min tallrik när jag gör medvetna val. Av flera anledningar vill jag inte helt avstå köttet, jag äter gärna svenskt kött. SVENSKT kött.

Här om dagen vaccinerade vi hundratals slaktgrisar. Det var en rätt svettig uppgift, men vi fick in snitsen efter ett tag. Som klumpigt lagt sticker jag mig minst en gång i veckan på en kanyl, men än har jag klarat mig från både blodförgiftningar och självinjektioner. 😉 Eller ja, första veckan på smådjurskliniken skvätte jag ett lugnande preparat i ögonen på mig själv, men jag verkar ha överlevt det med.

Under de senaste dagarna på ambulansen har jag hängt mycket med nötkreatur. Många avhorningar och kastrationer av kalvar har stått på schemat. Jag kan tänka mig att det är ett rutinjobb som kan kännas tråkigt för många i längden, men monotona arbetsuppgifter med djur har aldrig bekymrat mig. Jag menar, mocka hästboxar en hel dag är fortfarande min definition på en bra dag. Dessutom är mängdträning bra såhär i början. Jag skulle nog säga att jag känner mig säker på både kastrationer och avhorningar nu. Av kalvar, ska tilläggas. Vi var med och tittade på en hästkastration också, där fick vi inte själva göra så mycket. Det är mer komplicerat att kastrera en hingst än en kalv och just hingstkastration är inget vi förväntas kunna första dagen som nyutexaminerade veterinärer.

På tal om kor igen så har de, som ni kanske vet, fyra magar. En av dem är löpmagen. Den ska normalt ligga precis ”underst i buken” på kor. Ibland går något snett i det något komplicerade magsystemet och löpmagen kan då fyllas med vätska och gas, vilket gör att den börja vandra i väg från sin ursprungsplats. Likt en ballong som svävar iväg. Den hamnar då på vänster eller höger sida av buken, istället. En så kallad löpmagsförskjutning. Vi hamnade hos en sådan ko här om dagen. En stor ledtråd för att diagnosticera en sådan ko är att lyssna på kons mage på olika ställen och ”plinga” kon. Det innebär i praktiken att du håller stetoskopet mot kons buk och knäpper med fingrarna runt stetoskopet. Vid en typisk löpmagsförskjutning hörs vid ”plingning” resonansen från den gasfyllda löpmagen exakt som ett pling-ljud! Jag har hört det en gång tidigare, men då på en hund med en magsäcksomvridning och då var magsäcken fylld med gas. När vi undersökte kon här om dagen och jag kom till ”plingningen” i undersökningsordningen gick det verkligen upp ett ljus för mig. Det plingar verkligen. Och ja, det var en löpmage som hade hamnat snett på den stackars kon.

För att få löpmagen på rätt ställe kan man pröva med att rulla kon med hjälp av linor, rep och en hel del människor på rätt ställe. Om löpmagen har hamnat på vänster sida ska kon ned på högersidan och sedan läggas på rygg med benen uppåt. Gas åker uppåt och då följer alltså löpmagen förhoppningsvis med och hamnar ”högst upp”, alltså där den i normalfall ska ligga. Det finns sedan också möjlighet att fixera löpmagen i rätt position genom att ”pinna” kon. Kort sagt att med hjälp av speciella instrument och suturer sätta fast löpmagen där den ska vara, så den inte börjar vandra igen. Tappra lilla ko, jag hoppas hon mår bättre nu, med magen på rätt ställe.

Nu fick ni dagens kokunskap ;).

Äggen på bilden fick vi av en bonde sent på eftermiddagen i torsdags. Fina höns och fina ägg.

Nu är jag på Gotland och ska vara här i en vecka. Lamm, kor, hästar, sol och ledighet. Kommer vara som en ny människa när jag kommer hem igen. 😉 Första gången jag inte firar Valborg i Uppsala (vem åker ens FRÅN Uppsala vid Valborg?!) sedan jag flyttade, men just i år kändes det som ett bra val.

/Julia

Annonser

En reaktion till “En veckas ledighet och kokunskap

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s