Sol, häst och reproduktion

Det blev visst sommar över en dag. Solen är underbar och vi spenderar luncherna i skolan liggandes på gräset på en av innergårdarna. Idag toppade vi det hela med en glass. Vi har haft det värre.

Efter att ha känt mig miserabel i alldeles för många dagar bestämde sig min vidriga (läs VIDRIGA) maginfektion för att lämna min kropp. Efter 12 dagar kan jag nu äntligen behålla lite näring igen. Ibland blir jag glad för det lilla. Livet känns så mycket enklare just nu och jag blev liksom människa igen.

Hade mina älskade föräldrar på besök över Kristihimmelsfärdshelgen. Det besöket gjorde mig också lite mer hel som människa. Vi hann med flera restaurangbesök och promenader i den soliga staden och jag tyckte de kunde stanna ett tag till.

Jag kanske känner mig miserabel ibland, men jag har i alla fall inte förlorat min handlingskraft och impulsivitet. För att bli mig själv igen tog jag här om dagen beslutet att bli hästmänniska på heltid i Uppsala i höst. Hästarna saknas i mitt liv. Jag rider några dagar i veckan nu, såklart, men en egen häst är ändå det bästa. Så ja, jag sa upp min lilla Alfas plats på unghästkollot (hon är ju ändå fem år nu 😉 ) och skaffade mig en stallplats här uppe i höst. Nu jäklar ska jag lyckas få ihop mitt liv den sista pluggtiden här och hinna med både egen häst och skolan. Jag har gjort det förr och jag hoppas det går bra. Jag längtar!

På skolfronten då? Vi läser reproduktionskursen nu. Blommor och bin och spermier och brunstiga ston och insemination och hej och hå. Hittills en väldigt bra kurs. Vi varvar teori med praktiska övningar. Igår och idag var temat nöt och gris och vi tittade på flera livmödrar och äggstockar i olika stadier i brunstcykeln på de olika djurslagen. Klurigt, men intressant. Idag fick vi även in lite hästorgan att titta på. Hästars äggstockar är jäkligt stora alltså!

Imorgon ska vi ha övning på skolans hästar då vi ska genomföra gynekologiska undersökningar på dem. Hoppas mina armar blivit lite längre tills imorgon bitti. Aldrig känner jag mig så liten och kort som när jag står med armarna inne i ändtarmen på en häst… 😉 Tror även vi ska få en genomgång med ultraljudet. Vi får inte själva lära oss någonting om ultraljud i skolan, mer än på en teoretisk nivå, men vi får lite demonstrationer ibland. Det blir att vidareutbilda sig för att bli duktig på ultraljud. Ser fram emot morgondagen. Lite häst är alltid kul. Dessutom är väl veterinärer aldrig så omtyckta som när de konstaterar att ston är dräktiga? En sån omtyckt person vill jag också bli i framtiden. 😉

/Julia

 

Annonser

Mindre än fyra veckor

Ja, mindre än fyra veckor till sommarlovet och därmed slut på år 4. Sedan bara 1,5 år till examen. Hjälp. Inget utbildningsrelaterat inlägg alls, blir mer om det nästa vecka då jag börjar läsa kursen reproduktion. Kanske lite info från slakteriet senare i veckan också.

Jag har haft lite otur med töntiga sjukdomar de senaste veckorna och lyckades även dra på mig en vidrig magsjuka alldeles nyss. Den förstörde halva min lediga vecka + fick mig att missa mina första dagar på slakteriet. För eh, ja det är ju typ olagligt att gå in på ett slakteri när du är magsjuk. Vilket i och för sig är helt rimligt.

Hur som helst. Det var skönt med en ledig vecka på Gotland. Vi ska ju bo där i sommar och det är mycket som ska fixas och hinnas med innan dess, men jag hoppas det går vägen. Jag har ägnat mycket tid åt att klura ut en plan över hur jag ska få över min lilla fuxdam, Alfa, från Falköping till Gotland vid månadsskiftet.  Det blir en utmaning med studentbudget, bil utan dragkrok, ingen transport och mig själv i Uppsala och hästen i Falköping. Jag har dragit i alla trådar som finns och verkar nu äntligen ha hittat en bra transportör som kan hämta upp min häst och åka över med henne på båten.

Det känns nästan idylliskt att få ha hästen ”hemma i trädgården” i sommar.

Idag är det tisdag och jag ska egentligen gå kursen ”livsmedelssäkerhet och köttbesiktning”, där vi ska spendera en vecka på ett slakteri med allt vad det innebär. Magsjukan satte dock stopp för det och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Så. Jäkla. Typiskt. Hoppas kunna medverka imorgon.

IMG_3080

Fina Glittra

En ledig vecka och några sjukdagar har gett mig lite för mycket tid över till funderingar. En stor del av mig saknar mitt ”gamla” liv. Jag saknar stallet, hästarna, drivet, människorna och livet där. De bästa åren i mitt liv, den största delen av mitt liv. Jag trivs som fisken i vattnet i Uppsala med allt vad det innebär (utom typ, tentastressen), men jag saknar att ha en fast punkt någonstans. Ett riktigt hemma. Hemma i lägenheten är definitivt hemma för stunden. Jag vet ju dock att jag ska flytta här ifrån om 1,5 år. Hemma på västkusten är inte heller hemma längre. Det är numera bara en plats jag ibland besöker. Summan av det här är väl att jag är en extremt fyrkantig person som vill ha saker som de alltid ha varit. Kul tjej! 😉 Och ja, trots att jag snart lyckats uppfylla min barndomsdröm om veterinäryrket så tär tunga studier på en människa.

Vid den här tiden för fem(!) år sedan tävlade jag mycket. Jag fick bland annat låna fina Glaesir, kvalade till A-klass i både T2 och V1 och tränade för fullt inför VSM. Åååh, det var livet! Hej nostalgi. Världens bästa liv.

Nej, dags att ta tag i det här. Ska utsätta min bleka nos för lite skolsken nu och se om jag orkar åka ut och klappa hästar i eftermiddag.

/Julia

En veckas ledighet och kokunskap

Alltså ni förstår nog inte hur härlig rubriken är i verkligheten! De senaste veckorna har varit intensiva. 4 jourer på nio dagar, 10 dagar i skolan och en tenta på det. Känner mig värd lite ledighet på min inläsningsvecka.

Vad har hänt sedan sist? Hm… Jag har avslutat griskursen och vi skulle väl nästan kunna kalla oss grisveterinärer nu. Kanske inte det jag vill ägna mitt liv åt, men fördelen med vår utbildning är att vi blir väl insatta i produktionsdjurens vardag. Det är intressant och viktigt. Jag började på skolan som en inte-särskilt-insatt-jag-äter-allt, till att vara vegetarian ett bra tag. Nu, med mer kunskap, inblick och eftertanke vet jag vad som hamnar på min tallrik när jag gör medvetna val. Av flera anledningar vill jag inte helt avstå köttet, jag äter gärna svenskt kött. SVENSKT kött.

Här om dagen vaccinerade vi hundratals slaktgrisar. Det var en rätt svettig uppgift, men vi fick in snitsen efter ett tag. Som klumpigt lagt sticker jag mig minst en gång i veckan på en kanyl, men än har jag klarat mig från både blodförgiftningar och självinjektioner. 😉 Eller ja, första veckan på smådjurskliniken skvätte jag ett lugnande preparat i ögonen på mig själv, men jag verkar ha överlevt det med.

Under de senaste dagarna på ambulansen har jag hängt mycket med nötkreatur. Många avhorningar och kastrationer av kalvar har stått på schemat. Jag kan tänka mig att det är ett rutinjobb som kan kännas tråkigt för många i längden, men monotona arbetsuppgifter med djur har aldrig bekymrat mig. Jag menar, mocka hästboxar en hel dag är fortfarande min definition på en bra dag. Dessutom är mängdträning bra såhär i början. Jag skulle nog säga att jag känner mig säker på både kastrationer och avhorningar nu. Av kalvar, ska tilläggas. Vi var med och tittade på en hästkastration också, där fick vi inte själva göra så mycket. Det är mer komplicerat att kastrera en hingst än en kalv och just hingstkastration är inget vi förväntas kunna första dagen som nyutexaminerade veterinärer.

På tal om kor igen så har de, som ni kanske vet, fyra magar. En av dem är löpmagen. Den ska normalt ligga precis ”underst i buken” på kor. Ibland går något snett i det något komplicerade magsystemet och löpmagen kan då fyllas med vätska och gas, vilket gör att den börja vandra i väg från sin ursprungsplats. Likt en ballong som svävar iväg. Den hamnar då på vänster eller höger sida av buken, istället. En så kallad löpmagsförskjutning. Vi hamnade hos en sådan ko här om dagen. En stor ledtråd för att diagnosticera en sådan ko är att lyssna på kons mage på olika ställen och ”plinga” kon. Det innebär i praktiken att du håller stetoskopet mot kons buk och knäpper med fingrarna runt stetoskopet. Vid en typisk löpmagsförskjutning hörs vid ”plingning” resonansen från den gasfyllda löpmagen exakt som ett pling-ljud! Jag har hört det en gång tidigare, men då på en hund med en magsäcksomvridning och då var magsäcken fylld med gas. När vi undersökte kon här om dagen och jag kom till ”plingningen” i undersökningsordningen gick det verkligen upp ett ljus för mig. Det plingar verkligen. Och ja, det var en löpmage som hade hamnat snett på den stackars kon.

För att få löpmagen på rätt ställe kan man pröva med att rulla kon med hjälp av linor, rep och en hel del människor på rätt ställe. Om löpmagen har hamnat på vänster sida ska kon ned på högersidan och sedan läggas på rygg med benen uppåt. Gas åker uppåt och då följer alltså löpmagen förhoppningsvis med och hamnar ”högst upp”, alltså där den i normalfall ska ligga. Det finns sedan också möjlighet att fixera löpmagen i rätt position genom att ”pinna” kon. Kort sagt att med hjälp av speciella instrument och suturer sätta fast löpmagen där den ska vara, så den inte börjar vandra igen. Tappra lilla ko, jag hoppas hon mår bättre nu, med magen på rätt ställe.

Nu fick ni dagens kokunskap ;).

Äggen på bilden fick vi av en bonde sent på eftermiddagen i torsdags. Fina höns och fina ägg.

Nu är jag på Gotland och ska vara här i en vecka. Lamm, kor, hästar, sol och ledighet. Kommer vara som en ny människa när jag kommer hem igen. 😉 Första gången jag inte firar Valborg i Uppsala (vem åker ens FRÅN Uppsala vid Valborg?!) sedan jag flyttade, men just i år kändes det som ett bra val.

/Julia

Nya tag, ny lärdom

Hej!

Den senaste tidens stress över all logistik kring mina moment i skolan övergick tillslut från sömnbrist och huvudvärk till effektivitet och lugn. En bra övergång. Nu har jag nog koll på läget igen.

Imorgon gör jag min fjärde och sista journatt på ambulansen. Här går det undan. Vardagsjourerna är från 16.00 (då vi slutar det ordinarieschemat) till kl 8.00 morgonen därpå. Har vi helgjour går man ett helt dygn under en helgdag. Vi får såklart sova under natten, när vi inte är ute och åker, men jag har lyckats pricka in nätter där det varit mycket att göra och det har som mest blivit någon timmes vila här eller där. Dock klagar jag inte, den typen av sömnbrist är bättre än den som kommer av stress. Det har varit mycket kolikhästar på mina jourer. Det är lärorikt att få ”mängdträning” i liknande behandlingar, trots att inget fall är identiskt med något annat.

Just nu handlar det mycket om (för min del) att klara av de olika momenten rent praktiskt. Än har jag inte helt kopplat in hjärnan i det hela, men jag antar att det kommer. Det är ju mycket som är nytt, som vi aldrig tidigare gjort i praktiken. Igår kväll la jag min första kanyl på en häst som skulle få dropp, exempelvis. Här om natten sondade jag min första häst och dessförinnan bandagerade jag min första hov. Det är lite fix och tricks, men veterinärerna vi åker med är bra på att instruera. Jag hade aldrig haft tålamod med så fumliga studenter som mig själv… 😉

Det är fantastiskt oglamoröst, men det är precis lika roligt som jag inbillade mig att yrket skulle vara redan som litet barn. Långa sträckor med bil, slingriga landsvägar, mitt i natten, mörkt och kallt. Och där står man och kliar sig i pannan ute i någon lösdrift med avföring upp i armhålan efter rektalundersökningen.

Som jag tidigare sagt. Jag pendlar mellan att se fram emot examen – att få jobba på riktigt, till att alltid vilja ha någon bredvid mig som äger ”hämta det där, använd en 5 ml-spruta, välj hellre det här preparatet, stasa lite mer, gör såhär istället, undersök sen det här, skriv recept på det här preparatet”. Igår lyckades veterinären guida mig igenom en hel rektalundersökning av en häst, efter att hon precis varit inne och känt. ”Lite mer till vänster kommer du känna den här strukturen, flytta dig sen mer uppåt” osv. Och ja, efter att ha varit vilse bland tarmar och gas hittade jag precis det hon själv hade känt några minuter tidigare. Tur att det är 1,5 år kvar till examen! Önskar mig längre armar tills dess. 😉

Imorgon ska jag åka med till en slaktsvinsbesättning, sedan ska jag ha jour på natten igen. Nu är det bara några dagar kvar innan min inläsningsvecka börjar nästa vecka. Alla har en inläsningsvecka någon gång under det här klinikåret. Då är vi inte schemalagda, utan kan plugga på det vi behöver plugga på. Jag ska åka till Gotland på lördag och vara där en hel vecka, huuur underbart som helst! Jag tänker varva plugg med semester. Intensiva veckor kräver återhämtning. På gården på Gotland finns nu över 200 nya lamm. Helt klart bra semestersällskap.

/Julia

Jag lever, precis som kalvarna

Heeej! Är det någon som fortfarande läser här? Jag skämdes när jag insåg att det var nästan en månad sedan jag skrev.

Alltså livet går i 190 km/h just nu. Obligatorisk undervisning varje dag, nya kurser, nya djurslag, ny kunskap. Det är lite som att vara ny på jobbet var och varannan vecka. Jag har i alla fall hunnit med att ha ett långt påsklov, väldigt välbehövligt. Har också haft en kurs i grismedicin.

Nu är jag på ambulatoriska kliniken. En ambulerande verksamhet för stordjur, som distriktsveterinärerna helt enkelt. Hur kul som helst! Men jag är stressad. Stressad över att ha missat moment på griskursen som måste tas igen , vilket betyder att jag får missa ambulansdagar för att ta igen grisbesöken, vilket gör att jag hamnar efter med ambulansen. Ambulansen ska tas igen framöver utan att hamna efter och missa moment i framtida kurser. Eh, ja. Jag är stressad. Tips till er som funderar på att läsa till veterinärer. Bli aldrig sjuka… Det blir lite tufft när all undervisning är obligatorisk.

Nog om stressen. Vi har totalt fyra veckor på ambulatoriska kliniken, två i vår och två efter sommaren. Vi ska också gå kvälls och nattjourer. Det blir lite sisådär med nattsömnen de här veckorna för jag har klämt in alla mina jourer under två veckor för att hinna med allt som ska tas igen. Stress igen. För att se det positiva är jag ändå inte så bra på att sova när jag är stressad, så jag hinner plugga en hel del emellan när skolan tillåter.

Vill ni veta något roligare? Min allra första resa med ambulansen gick till en mjölkgård och vi hjälpa en ko att förlösa sina två tvillingkalvar. Alltså det kan ha varit bland det bästa hittills under utbildningen! Både kon och kalvarna mådde bra när vi åkte och jag som är lite blödig av mig blev nästan rörd. Jag har nog valt helt rätt framtida yrke. Ja, det är möjligt att bli rörd två minuter efter att man har haft hela armen inne i kon.

Jag har inte varit på hästkliniken än, vilket gör att jag inte har så mycket erfarenhet av behandlingar av hästar. Men, under jouren i måndags fick vi hjälpa tre kolikhästar. Nyttigt ur utbildningssynpunkt och lyckligt att hästarna mådde bättre när vi åkte. På de här två dagarna har jag också hunnit lära mig att sedera, lokalbedöva och avhorna kalvar, lägga kanyl och ge kalk till en ko, behandla juverinflammation och kvarbliven efterbörd hos tackor och ta blodprov på grisar. Dessutom är det 15 grader och sol om dagarna, underbart att arbeta utomhus då. Vi får göra så mycket, vilket gör att vi lär oss hur mycket som helst. Jag växlar mellan att vara lycklig över mitt yrkesval och att känna mig korkad och dålig. Första gången man gör något är man sällan bra på det, tyvärr är det mesta nytt hela tiden och det blir många misslyckade försök. Helt klart veckor att träna på att hantera motgångar och se allt som lärdomar.

Ett snabbt inlägg från en stressad, men lycklig student. Jag unnade mig en ridtur i kvällsolen förrut. Hjärnan uppskattade det.

Skriver mer snart igen. Hoppas allt är bra med er där hemma. Det var underbart att få träffa några av er under påsklovet 🙂

Idisslare

Efter snart två veckor på idisslarkursen funderade jag starkt på att ge upp min framtida karriär som distriktsveterinär, men jag har nog slutat sura nu. 😉 Det har varit ganska sega veckor, eller ja, egentligen bara betydligt lugnare än tempot på smådjurskliniken, där av har även min hjärnas tempo också stannat av lite. Tyckte ett tag också att de praktiska moment jag var med på gick åt pipsvängen. Kanyler som böjde sig, kanyler som hamnade på fel ställen (hur kan det kännas lättare att lägga permanentkanyl på en katt med minimala blodkärl än på en ko som har kärl stora som cykelslangar?!), dessutom blev jag omkullvält underifrån av ett får här om veckan. Har nog aldrig känt mig så klen, haha.

Nej,  nog om min negativa inställning. Idag fick vi en genomgång i hur man genomför en munhåleundersökning på en ko. Ett moment som sällan görs i praktiken, är inte ens jämförbart med hästtandvård, men som vi såklart ska kunna när det väl behövs. Vi fick träna på att sätta på munstege och sticka in handen i kons mun och känna på tunga och slemhinnor. Svåråtkomligt och lurigt med de extremt vassa tänderna som befinner sig långt där inne.

Avslutningsvis fick vi träna på att sonda en ko, ett betydligt vanligare moment inom veterinärmedicin. På med en annan sorts munstege och ned med slangen, i princip. När man sondar en ko går man alltså ned genom munhålan, jämfört med hästar där det görs genom näsan.

Vi har också haft en kort juverkurs under veckan. En del teori, men också lite praktiskt arbete. Mastit, alltså juverinflammation, är en väldigt vanlig orsak till veterinärvård hos mjölkkor. Vi spenderade en förmiddag i labbet, där vi fick fräscha upp minnet gällande olika typer av mastitorsakande bakterier. Det var nyttigt och lärorikt. En eftermiddag ägnade vi också åt ”juverkirurgi”, där vi fick träna på att använda olika typer av verktyg för att vidga spenkanalen på juvret vid ett eventuellt stopp, bandagera spenar, skära upp spenen och sy ihop (simulera olika typer av spensår) på olika sätt och slutligen också amputera en spene. Vi fick också träna på att sätta in en kanyl i spenkanalen för att ta ett mjölkprov, en metod man kan använda vid spenskada om det inte går att få ut mjölk till provtagning ”den vanliga vägen”. Att arbeta med juver är i praktiken inte en särskilt ergonomisk arbetsställning. På övningen hade vi enskilda juver som låg på bord. I verkligheten ser det inte riktigt ut så. Kanske värt att träna på att sy med nål och tråd i märkliga arbetsställningar framöver.

Snart är det påsklov! Nästa vecka läser jag första veckan i kursen i grissjukdomar, men sedan är det lov. Ska bli skönt att åka hem till västkusten lite.

Nu ska jag hoppa in i duschen. Jag luktar ko och alla mina kläder som bara hängt i mitt skåp i omklädningsrummet luktar ko. 😉

Ny kurs, nya djur

Så var åtta(!) veckor på smådjurskliniken över. Jag saknar det redan. Vill lära mig mer! Fantastiskt roliga och lärorika dagar. Avslutade kursen med några jourer och jag hade riktigt tur för under mina jourer hände det saker precis hela tiden. Under nattjouren var vi uppe exakt hela natten. Min hjärna undrade vad jag egentligen höll på med när jag stod och tittade på ett kejsarsnitt i en operationssal klockan 05.00. Det blev nästan 36 timmar utan sömn de dygnen, men det gjorde inte så mycket för efter ett dygns vakenhet blev jag bjuden på spa och bättre nedvarvning är svårt att hitta. Hur bra som helst.

Nu läser jag idisslarmedicin. Från katter och hundar till får, kor och getter. Omväxling förnöjer, så att säga. Vad har ni gjort idag? Själv har jag lagt epiduralbedövning på en ko och undersökt några får.

Den här kursen är betyyyyydligt lugnare än smådjursveckorna rent schemamässigt, vilket känns ganska skönt. Dock innebär det självklart en hel de teoretiska självstudier, vilket jag har en tendens att glömma bort. Det är alltid alldeles för motvilligt att ta fram böckerna hemma när skolan är slut.

/Julia